När man var liten var världen så mycket l
ättare, på alla sätt och vis. Men kanske speciellt våra kärleksliv. Jag minns tiden när jag och mina vänner skickade lappar till dem vi gillade, lappar med en fråga och två svarsalternativ: Får jag chans på dig? – ja eller nej.
Det kunde ju såklart hända att vi blev besvikna, ett nej kunde ju vara förödande… Men, vi var i alla fall garanterade ett tydligt svar. Idag ser det oftast lite annorlunda ut, kanske både på gott och ont. Som vuxna singlar i dejtinglabyrinten finns en hel del steg att ta innan vi kan säga att vi är ihop. Vad betyder det egentligen att vara ”exklusiva”?
